rök

Substantiv

rök

  1. synliga små partiklar som uppstått då något brinner eller bränns
    Besläktade ord: ryka, rykande, röka, rökande, rökare, rökelse, rökeri, rökig, rökighet, rökt, rökning
    Sammansättningar: cigarettrök, rökbastu, rökbomb, rökdetektor, rökdykare, rökfri, rökförbud, rökhosta, rökpaus, rökpipa, rökruta, röksanering, röksignal, rökstuga, röksvamp, rökutveckling
    Fraser: ingen rök utan eld

Synonymer

os

Översättningar
  • baskiska: ke (eu)
  • bokmål: røyk m, røk m
  • danska: røg (da) u
  • engelska: smoke (en)
  • finska: savu (fi)
  • franska: fumée (fr) f
  • italienska: fumo (it) m
  • japanska: (ja) (けむり, kemuri)
  • kymriska: mwg (cy) m
  • nederländska: rook (nl) m
  • nynorska: røyk m
  • polska: dym (pl) m
  • ryska: дым (ru) m
  • spanska: humo (es) m
  • tyska: Rauch (de) m, Qualm (de) m
  • älvdalska: räk

Verb

rök

  1. böjningsform av ryka
  2. böjningsform av röka