röta

Substantiv

röta

nedbrytning av levande vävnad, förstöring av organiskt ämne ofta framkallad av svampar eller bakterier; (överfört) nedbrytning av samhällsmoral

Sammansättningar: benröta, tandröta, rötmånad, rötägg
(ålderdomligt) otur
(slang) (omfattande) tur

Sammansättningar: bonnröta

Synonymer

förruttnelse, tur

Översättningar

nedbrytning av organiskt ämne

engelska: rot^(en)

polska: gnicie n, zgnilizna f

tur

franska: moule^(fr) f, bol^(fr) m, pot^(fr) m

Verb

röta

angripas av röta, åstadkomma röta av organiskt material

Översättningar

angripas av röta

polska: gnić, butwieć

Wikipedia har en artikel om: röta