raka

Adjektiv

raka

  1. böjningsform av rak

Substantiv

raka

  1. raksträcka, rak vägsträcka
  2. sorts redskap med ett tvärställt blad som sitter på ett långt skaft

Verb

raka

  1. med ett vasst blad skära bort hår alldeles intill huden
    Gubben rakade sig varje morgon.
    Vanliga konstruktioner: raka av, raka bort, raka sig
    Besläktade ord: orakad, rakblad, rakborste, rakhyvel, raklödder, rakning, rakkniv, rakskum
  2. rusa, ränna, störta
    Fraser: raka i höjden, raka i väg
skära bort hår
  • engelska: shave (en)
  • finska: ajaa parta
  • franska: raser (fr)
  • japanska: ひげ (ja)そる (ja), (ja)そる (ja)
  • polska: golić (pl)
  • tyska: rasieren (de)
rusa
  • polska: pędzić (pl), gnać (pl)