skadestånd

Substantiv

skadestånd

  1. den ersättning som den som orsakat en skada betalar till den som drabbats av skadan, som ersättning för denna
    1922: Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok, Ebbe Gustaf Flensburg:
    Och med skadestånd förstås det, som nämnde person äger utbekomma i gottgörelse för den lidna förlusten.
    2011 (4 nov): Elkunder kan få skadestånd (Göteborgs-Posten):
    Drygt 2 000 elkunder kan få ett skadestånd för att de tvingats byta leverantör och då fått ett högre elpris.
    Sammansättningar: skadeståndsskyldig


Synonymer

vite

Översättningar
  • finska: vahingonkorvaus
  • tyska: Schadenersatz (de) m, Schadensersatz (de) m