skalle

Substantiv

människans skalle

skalle

  1. (anatomi) del av ett ryggradsdjurs skelett som utgör huvudet
    Numera mäter forskarna inte längre skallen hos människor.
  2. (allmännare) huvud, ofta med tonvikt på hårdhet; (vardagligt) med tonvikt på avsaknad av intelligens, fantasi e.d.
Fraser: per skalle, dansk skalle, få på skallen

Synonymer

kranium, knopp, huvud

Sammansättningar

huvud / huvudets skelett
huvudets skelett
  • arabiska: جُمْجُمَه
  • armeniska: գանգ (gang)
  • bokmål: (hode)skalle
  • danska: hovedskal
  • engelska: skull (en)
  • estniska: kolju
  • finska: kallo (fi), pääkallo (fi)
  • franska: crâne (fr)
  • grekiska: κρανίο (el)
  • indonesiska: tengkorak (id)
  • isländska: hauskúpa (is)
  • italienska: cranio (it)
  • japanska: 頭蓋骨 (ja) (zugaikotsu), 頭骨 (toukotsu)
  • koreanska: 두개골 (ko)
  • lettiska: galvaskauss (lv)
  • litauiska: kaukolė
  • nederländska: schedel (nl)
  • polska: czaszka (pl) f, czerep (pl) m skämtsamt
  • portugisiska:
    • brasiliansk portugisiska: crânio (pt)
    • portugisisk portugisiska: crânio (pt)
  • rumänska: craniu (ro)
  • ryska: череп (ru)
  • slovakiska: lebka
  • slovenska: lobanja (sl)
  • spanska: calavera (es)
  • tjeckiska: lebka (cs)
  • turkiska: kafatası (tr)
  • tyska: Schädel (de) m
  • ungerska: koponya (hu)
  • älvdalska: skolle
huvud
  • polska: łeb (pl) m, pała (pl) f vardagligt
  • tyska: Kopf (de) m, Birne (de) f
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: skalle (skelett)