skytt

Substantiv

skytt

  1. person som ägnar sig åt skytte; person som skjuter
    Sammansättningar: bågskytt, pistolskytt, prickskytt
  2. (astrologi) person född i Skyttens stjärntecken
person som skjuter
  • bokmål: skytter (no) m
  • finska: ampuja (fi)
  • franska: tireur (fr)
  • nynorska: skyttar m
  • tyska: Schütze (de) m
astrologi
  • franska: Sagittaire (fr)
  • tyska: Schütze (de) m

Verb

skytt

  1. böjningsform av sky