spränga

Verb

spränga

  1. orsaka en explosion som förstör något
    De skall spränga byggnaden om halvannan timme.
    Vi måste spränga oss genom berget.
    Besläktade ord: sprängämne
  2. stoppa en kriminell verksamhet
    Internationell knarkliga sprängd (Källa: svt.se den 13 juli 2007)

Synonymer

detonera

Etymologi

Ursprungligen kausativ av springa, alltså, att få någonting att ”springa” i luften, jämför isländska springa.

orsaka explosion
  • engelska: blast (en), burst (en), (förstöra; spränga i bitar) blow up (en), explode (en)
  • franska: faire exploser, faire sauter
  • japanska: 爆破する (ばくはする, bakuhasuru), 爆破をする (ばくはをする, bakuha wo suru) (väldigt ovanligt)
  • portugisiska: explodir (pt)
  • tyska: sprengen (de)
stoppa verksamhet
  • engelska: bust (en)
  • portugisiska: desmantelar

Se även