störtregn

Substantiv

stört regn

(meteorologi) mycket kraftigt regn

1877: Populär framställning af geologien med särskild tillämpning på svenska förhållanden, Leonard Holmström:

De ur vulkanen utstötta vattenångorna afkylas häftigt, då de uppkomma i de öfre luftlagren, och gifva upphof till våldsamma störtregn.

Besläktade ord: störtregna

Synonymer

skyfall, spöregn, ösregn

Översättningar

Översättningar

tyska: Platzregen^(de) m, (meteorol) Starkregen^(de) m