stadsbo

Substantiv

stadsbo

  1. person som bor i (större) stadsmiljö
    2012 (13 apr): Frida Hyvönens liv mellan Flarken och Paris (Västerbottens-Kuriren):
    Genom det öppna fönstret strilar bleka aprilsolstrålar in och fågelkvitter hörs. Det är sådär lugnt och lantligt idylliskt som en stadsbo bara kan drömma om.
    Antonymer: lantis
Översättningar
  • engelska: town-dweller, citizen (en)
  • italienska: cittadino (it) m, cittadina (it) f
  • litauiska: miestietis m, miestietė f
  • nederländska: stedeling (nl) m, stedelinge f
  • tyska: Städter (de) m, Städterin (de) f