stjäla

Verb

stjäla

  1. (lag och rätt) olovligen och olagligen ta eller tillskansa sig annans egendom
    2000:Jan Hansson Svenska Dagbladet - Huvudpersonen i boken är oskyldigt dömd för att ha stulit ett par gamla svettiga basketskor.
    Etymologi: Av fornsvenska stiæla.

Synonymer

förskingra, försnilla, knycka, norpa, nalla, organisera, palla, plundra, roffa, råna, schocksa, snatta, sno, ta, tjuva, tjyva, tjåla, ta utan lov, plundring, röva

Besläktade ord

Översättningar
  • arabiska: اِخْتَلَسَ, اِسْتَلَبَ, تَسَرَّقَ, خالَسَ, خَلَسَ, سَرَقَ (ar), سَلَبَ
  • bokmål: stjele (no)
  • danska: stjæle (da)
  • engelska: steal (en)
  • finska: varastaa (fi)
  • franska: voler (fr)
  • italienska: rubare (it)
  • japanska: 盗む (ja)
  • malajiska: mencuri
  • polska: kraść (pl)
  • portugisiska: roubar (pt)
  • spanska: robar (es)
  • turkiska: (bir şeyi) çalmak (tr)
  • tyska: stehlen (de)