knycka
Verb
knycka
- göra en liten, snabb men bestämd rörelse, framförallt med huvudet
- Vanliga konstruktioner: knycka på nacken
- (slang) stjäla (vanligen) något av mindre värde
- Han knyckte godis från sin systers godishylla.
- Etymologi: Ursprungligen en sidoform till nycka, av fornsvenska nykkia, härlett till ur urgermanska roten *hnuk-.
- Grammatik: Preteritumformen knöck förekommer i vissa dialekter. Jämför verben rycka och trycka.
Synonymer
sno,
roffa,
snatta,
nalla,
norpa,
ta,
knipa,
stjäla
Översättningar
göra snabb rörelse
- engelska: twitch (en), jerk (en); knycka på nacken toss (en) one's head
- polska: obruszyć się, żachnąć się (pl)
stjäla
- engelska: pinch (en), swipe (en)
- japanska: 猫糞 (ねこばば, nekobaba) する
- polska: buchnąć (pl), zwędzić, świsnąć, gwizdnąć
- tyska: klauen (de)