straffa

Verb

straffa

  1. utdela ett straff, t.ex. för ett regelbrott
    Han straffades för fortkörning.
    Du kan väl inte straffa ditt barn för att det är för nyfiket?

Synonymer

tukta, näpsa, bestraffa

Översättningar
  • bokmål: straffe (no)
  • danska: straffe
  • engelska: punish (en)
  • italienska: punire (it)
  • nynorska: straffe
  • tyska: strafen (de), bestrafen (de)