stuva

Substantiv

stuva

  1. (ålderdomligt, dialektalt) stuga
    Natten går tunga fjät, runt gård och stuva.
    Varianter: stova
    Etymologi: Av fornsvenska , stova, stugha, se vidare stuga.

Verb

stuva

  1. placera ett antal föremål så att de upptar så liten plats som möjligt
    Besläktade ord: stuvad, stuvare
  2. göra stuvning på
    Han stuvade morötterna.
    Besläktade ord: stuvad, stuvning
Fraser: stuva in, stuva om, stuva undan

Synonymer

packa

placera så att de upptar liten plats
  • engelska: stow (en)
  • finska: ahtaa (fi), tunkea
  • polska: rozmieszczać, zapakować, załadować (pl)
  • tyska: stauen (de)
göra stuvning
  • engelska: stew (en)
  • polska: dusić (pl) w sosie
  • tyska: hell (de)e Soße (de) zubereiten (de)