svedja

Substantiv

svedja

  1. om handlingen att svedja (se nedan), svedjande; även dels konkretare, om enskild omgång av svedjande
  2. svedjad mark, svedjat markområde, svedjeland
    Användning: Särskilt om sådan mark nyttjad till svedjeodling; även dels om mark med nedhuggen skog, hugget ris o. d. som skall (torkas och) brännas, dels om svedjad mark som lämnats att växa igen, dels om skog o. d. som huggs ned eller fälls för anläggande av svedja (särskilt i förbindelse med fälla eller hugga); förr ävven använt såsom vedmått.
Etymologi: Av fornsvenska svidhia.

Verb

svedja

  1. bränna något i kanten eller på ytan
  2. bränna skog för att i askan

Synonymer

svea, sveda