svimning

Substantiv

svimning

1. tillfällig och plötslig förlust av medvetandet; det att svimma

   1913: Giftas, August Strindberg:

   Mycket (nervositet) beror även på vana och uppfostran, såsom vi se därav att hysteriska anfall och svimningar nästan alldeles upphört, sedan de icke mera äro på modet.

   2010 (1 apr): Skolans nota för vaccinet: 141 044 kronor (Alingsås Tidning):

   Det som hände var att några elever har fått uppsöka sjukvården på grund av utslag, svimning och symptom på allergi.

   Besläktade ord: svimma