trema

Substantiv

trema

1. (lingvistik) två punkter över e (ë) eller i (ï) för att beteckna självständigt uttal efter annan vokal
2. (lingvistik) två punkter över a (ä), o (ö), eller u (ü) för att beteckna omljud

   Användning: I svenskan brukas y i stället för ü.

Se även omljud.