trippa

Verb

trippa

1. gå (på tå) med små, lätta steg, ofta i fråga om dans

   1924: Liljecronas hem, Selma Lagerlöf:

   Han tog henne vid handen, och med upplyftade armar trippade de på tå ett stycke framåt, så kastade de om och trippade tillbaka.

   2011: Mannen med oxhjärtat, Inger Frimansson:

   En rad nakendansöser trippade fram över scenen med silverglittrande plymer i solfjäderform bakom huvudet och små silverhjärtan istället för trosor.

2. låta av trippande (1) steg

   1896: Vägen till lifvet, Ola Hansson:

   Det trippar utanför i gången, dörren springer plötsligt upp med en smäll, och barnen rulta in, trenne stycken, tripp trapp trull, alla tre lika som tre bär, knubbiga, blondhåriga och rödkindade.

3. (slang) komma in i ett hallucinerande narkotikarus; befinna sig i ett sådant tillstånd

   2010: Nomaderna, Carl-Johan Vallgren:

   – Måste trippa, måste trippa, flåsade han. Vilka höjder jag kommer nå, med denhär kvällen bakom mej.

Besläktade ord: tripp, trippig

Sammansättningar: trippsteg

Synonymer