trumma

Substantiv

trumma
ljud från trummor

trumma

  1. (musikinstrument) slaginstrument i form av en cylinder med ett skinn spänt över öppningen
    Sammansättningar: trumpinne, trummaskin, trumset, trumslagare, trumstock
    Hyponymer: ashiko, bastrumma, bodhrán, bongotrumma, conga, cajón, dholak, djembe, mridangam, militärtrumma, puka, ramtrumma, steel pan (steeldrum), surdo, tamburin, taiko, tabla, talande trumma, timbales, tombak, tom-tom, virveltrumma
    Besläktade ord: trummis
    Fraser: slå på stora trumman
  2. cylinder, rör

Synonymer

slagverk, schakt

slaginstrument
  • engelska: drum (en)
  • finska: rumpu (fi)
  • franska: tambour (fr) m, (trummor, trumset) batterie (fr) f
  • polska: bęben (pl) m
  • spanska: tambor (es) m, (trummor, trumset) batería (es) f
  • tyska: Trommel (de) f
rör, cylinder
  • engelska: drum (en)
  • franska: tambour (fr) m
  • spanska: tambor (es) m
  • tyska: Trommel (de) f

Verb

trumma

  1. slå på trumma, slå taktfast
    Fraser: (kollokationer) trumma med fingrarna
    Fraser: (partikelverb) trumma ihop, trumma in, trumma ut
    Din chef trutar med sina läppar och trummar med fingrarna på bordet under din presentation.
spela trummor
  • engelska: drum (en)
  • finska: rummuttaa (fi)
  • polska: bębnić (pl)
  • tyska: trommeln
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: trumma