tungel

Substantiv

tungel

  1. (ålderdomligt, dialektalt) måne

Synonymer

tunglet

Etymologi

Av fornsvenska tungel (”himlakropp”), av fornnordiska tungl (”måne”), av urgermanska *tungl-, av ovisst ursprung. Besläktat med isländska tungl, gotiska tuggl (”stjärna”), fornsaxiska tungal, fornhögtyska zungal och fornengelska tungol.