tvungen

Adjektiv

tvungen

1. perfektparticip av tvinga; som har tvingats

   härtill är jag nödd och tvungen - den ursprungliga brasklappen

   Etymologi: Av verbet tvinga; även tvingad härleds av samma verbs svaga böjning.

   Användning: Ersätter ofta former av verbet måste, t.ex. ”jag har varit tvungen” i stället för ”jag har måst”.

2. krystad, ansträngd

   Antonymer: otvungen

Synonymer