tyken

Adjektiv

tyken

1. (västgötska, göteborgska) uppkäftig, stöddig, näsvis, dryg, katig

   Etymologi: Avledning av tycka; bildat på samma vis som fiken, svulten, sticken . Möjligen besläktat med otyk . Från Romani Chib, efternamnet Taikon, exempelvis "Vad du är taikon" .

   Besläktade ord: tyka sig

Synonymer