ur

Substantiv

ur

  1. (teknik) mekanisk klocka; speciellt en bärbar
    Hyponymer: armbandsur, digitalt ur, fickur, fickrova, gökur, radiostyrt ur, solur, väggur
    Hyperonymer: klocka

Synonymer

klocka, utav

mekanisk klocka
  • danska: ur (da)
  • engelska: watch (en)
  • estniska: kell (et)
  • finska: kello (fi)
  • franska: montre (fr)
  • italienska: orologio (it)
  • nederländska: horloge (nl)
  • polska: zegar (pl) m
  • portugisiska: relógio (pt)
  • spanska: reloj (es)
  • tjeckiska: hodiny (cs) f pl., hodinky (cs) f pl.
  • tyska: Uhr (de)

Preposition

ur

  1. ut från ett avgränsat utrymme
    Trollkarlen drog två kaniner ur hatten
Översättningar
  • engelska: out of (en), from (en)
  • japanska: ~から外へ, ~から (ja)
  • polska: z (pl), ze (pl)
  • tjeckiska: z (cs), ze (cs) (zevnitř)
  • tyska: heraus (de)

Verbpartikel

ur

  1. så att något frigörs ur infästning eller liknande
    Dra ur antennsladden är du snäll.
  2. så att något blir tomt
    Kan du tömma ur badkaret?
    Kocken gröpte först ur två apelsinhalvor.
    Vrid ur disktrasan ordentligt!

Se även