klocka
Substantiv
klocka
- tidmätare (ursprungligen mekanisk (analog) med rund urtavla och visare, men kan även vara digital)
- Klockan i köket har stannat och behöver nog ett nytt batteri.
- klockslag
- Vet ni vad klockan är?
- konformigt metallföremål avsett att frambringa ljud vid påverkan (jämför bjällra)
- Klockorna i kyrktornet vägde flera ton styck
- även om andra klockformade saker men med annan funktion
- Dykarklocka användes förr för att kunna dyka djupt
Synonymer
kluka,
bjällra,
ta tid,
urverk,
fickur,
ur,
armbandsur
Grammatik
- klockslag
Refereras ibland till med pronomenet hon.
Etymologi
Från medeltidslatin clocca, "(kyrk)klocka", även "kåpa" (jämför engelska clock och cloak, franska cloche, tyska Glocke), troligen av iriskt ursprung, troligen ljudhärmande.
Synonymer
tidmätare
Sammansättningar
Meronymer
Besläktade ord
Översättningar
tidmätare
- bosniska: sat m
- danska: ur (da) n
- engelska: clock (en), watch (en)
- esperanto: horloĝo
- finska: kello (fi)
- franska: horloge (fr) f, montre (fr) f
- isländska: úr (is)
- italienska: orologio (it)
- japanska: 時計 (ja)
- malajiska: jam (ms)
- nederländska: klok (nl) mf
- polska: zegar (pl) m, zegarek (pl) m
- ryska: часы (ru) m pl.
- spanska: reloj (es) m
- tyska: Uhr (de) f
ljudande klocka
- danska: klokke u
- engelska: bell (en)
- finska: kello (fi)
- franska: cloche (fr) f
- nederländska: klok (nl) mf
- polska: dzwon (pl) m
- tyska: Glocke (de) f
Se även
Verb
klocka
- ta tiden för en händelse; mäta hur lång tid något tar
- speciellt mäta tiden det tar att färdas en viss sträcka; mäta hastighet
- Bilen klockades till hundratjugo kilometer i timmen.
- (digitalteknik) styra med en speciell pulsformad klocksignal, på det att saker och ting endast ska hända då klockan byter tillstånd från hög nivå till låg (eller i vissa tillämpningar tvärtom)