ursinne

Substantiv

ursinne n

  1. tillstånd av att vara ursinnig
    1953: Mera vild än tam, Olle Hedberg:
    Hans upprörda känslor hade inte framkallats av brännvinet; ursinnet hade tvärtom dämpats av de första snapsarna.
    Varianter: ursinnighet

Synonymer

raseri, bärsärkagång, ilska, vrede

tillstånd av att vara ursinnig
  • franska: fureur (fr) f, rage (fr) f