utbrista

Verb

utbrista

  1. (med stor plötslighet) säga (något) med stark röst, eller på annat sätt börja producera ett (starkt) ljud (med rösten), t.ex. genom skratt, jubel eller sång
    ”Så får det inte gå till!” utbrast han.
    Häromdagen hade jag en kund som utbrast ”helt otroligt!” när han fick se den.
    Publiken utbrast i jubel.
    ”Underbart!” utbrister ministern.
    Hon kunde hålla sig i några sekunder, men utbrast sedan i ett intensivt skrattanfall.
    ”Det är därför vi är här i dag”, utbrister jag.
    De utbrast genast i sång.
    Han utbrast: ”Äntligen!”
    Användning: Ordet används ofta(st) i anföringsfras.
    Vanliga konstruktioner: utbrista <en citerad fras eller en sats (något som sägs)> (vanligast, även som anföringsmarkör); utbrista i skratt, utbrista i jubel, utbrista i sång etc.
    Grammatik: I fraserna utbrista i skratt, jubel, sång etc. kan verbet även användas löst sammansatt: Han brast ut i skratt.

Synonymer

utropa

(med stor plötslighet) säga (något) med stark röst, eller på annat sätt börja producera ett (starkt) ljud (med rösten), t.ex. genom skratt, jubel eller sång
  • tyska: ausbrechen (de), ausrufen