värd

Substantiv

värd

  1. något eller någon som ger utrymme åt och tar hand om ett evenamang och/eller en eller flera besökande individer
    Jag talade just med värden för festen.
    Sverige var värd för fotbolls-VM.
    Parasiten behöver en värd/organism/ för att överleva.
    Etymologi: Av fornnordiska verðr och verð, substantiverat ur det germanska *werþaz (”mot”, ”åt”, ”motsatt”)
    Homofoner: värld
    Besläktade ord: värdinna, värdskap
    Sammansättningar: värdfolk, värdpar, värdstad, värdshus

Synonymer

presentatör, värdinna

Översättningar
  • danska: vært (da) u
  • engelska: host (en)
  • isländska: gestgjafi (is) m
  • nederländska: gastheer (nl) m, waard (nl) m (ålderdomlig)
  • tyska: Wirt (de) m, Gastwirt (de) m, Gastgeber (de) m

Adjektiv

värd (endast predikativ)

  1. som är tillräckligt bra och/eller har tillräckligt stort behov för att få något; som förtjänar något
    Jag tycker att hon är värd en extra glass.
    De är verkligen värda en ny datorhall.
  2. som motiverar existensen eller utförandet av något annat
    Det är inte värt besväret att städa varje kväll.
  3. som har som värde; som motsvaras av, och skulle kunna bytas mot en viss mängd pengar
    Den här gamla tavlan anses vara värd flera tiotusentals kronor.
  4. (ålderdomligt) värdig, aktad
    Låt mig introducera vår värde talare, Hr. Ström.
    1900: Wilhelm von Braun, Samlade berättelser: "Den värde brukspatronen Ohrtström var visserligen ingen Cromwell"
Etymologi: Av medellågtyska wert, ur fornsaxiska werd och wird. Besläktat med gotiska wairþus, tyska Wirt och nederländska waard, med samma betydelse.
Homofoner: värld
Besläktade ord: värde, värdera, värdering, värdig
förtjänar
  • engelska: worthy (en)
  • japanska: ~に値する (ja)
motiverar existens eller utförande
  • engelska: worth (en)