öra
Substantiv
öra
- (anatomi) hörselorgan, särskilt hos människor och däggdjur
- handtag på kärl
Sammansättningar
Fraser
Översättningar
hörselorgan
- baskiska: belarri
- bokmål: øre (no) n
- danska: øre (da) n
- engelska: ear (en)
- estniska: kõrv
- finska: korva (fi)
- franska: oreille (fr) f
- färöiska: oyra n
- grekiska: αφτί (el)
- isländska: eyra (is) n
- italienska: orecchio (it) m
- japanska: 耳 (ja) (みみ (ja) mimi)
- latin: auris (la) f
- lettiska: auss (lv)
- liviska: kūora
- malajiska: telinga (ms)
- nederländska: oor (nl) n
- nordsamiska: beallji
- nynorska: øyre n, øyra n
- polska: ucho (pl) n
- romani: kan
- ryska: ухо (ru) n
- spanska: oreja (es) f
- tyska: Ohr (de) n
- ungerska: fül (hu)
handtag
- polska: ucho (pl) n
- ryska: ручка (чашки)