överhuvud

Substantiv

överhuvud

  1. högste ledare, styresman eller chef
    1924: Tiden:
    Båda äro baserade på den förespeglingen att det finns ett överhuvud — i den katolska kyrkan Kristus, i armén fältherren —, som älskar alla massans enskilda med samma kärlek.
    Sammansättningar: statsöverhuvud

Synonymer

ledare, chef, hövding

högste ledare, styresman eller chef
  • bokmål: overhode (no) n
  • engelska: head (en)
  • nynorska: overhovud n
  • ryska: глава (ru) mf (glavá), вождь (ru) m (vozjd')
  • turkiska: başkan (tr)
  • tyska: Oberhaupt (de) n

Adverb

överhuvud

  1. variant av över huvud