adept

Substantiv

adept

  1. lärjunge i hemlig orden eller liknande
  2. lärjunge, elev i allmän betydelse, t.ex. i sportsammanhang
    Ja, man hoppas ju alltid att det skall gå bra för ens unga adepter.
Etymologi: Av latinska adeptus (”den som uppnått (ngt)”), perfektparticip av latinska adipisci (”uppnå”).

Synonymer

elev

lärjunge i hemligt sällskap
  • bulgariska: последовател (bg)
  • engelska: disciple (en)
  • franska: adepte (fr)
  • iriska: deisceabal m
  • italienska: adepto (it)
  • polska: adept (pl)
  • portugisiska: adepto (pt)
  • ryska: адепт (ru) m
  • spanska: adepto
  • tyska: Adept (de) m
lärjunge i allmän betydelse