elev

Substantiv

elev

  1. person som går i skolan, i synnerhet grund- och gymnasieskolan
    De var trettio elever i klassen.
    Hyponymer: grundskoleelev, gymnasieelev, sjuksköterskeelev
  2. person som följer en lärare med intentionen att lära sig något

Synonymer

student, lärling, studerande, adept, lärjunge, skolbarn

Etymologi

Sammansättningar

Översättningar
  • bokmål: elev (no) m
  • bretonska: skoliad m, skoliadez f
  • engelska: pupil (en)
  • esperanto: lernanto
  • finska: oppilas (fi)
  • franska: élève (fr) mf
  • japanska: 生徒 (ja) (せいと, seito)
  • nordsamiska: oahppi
  • nynorska: elev m
  • polska: uczeń (pl) m, uczennica (pl) f
  • ryska: ученик (ru) m, ученица (ru) f
  • spanska: alumno (es) m, alumna (es) f
  • tyska: Schüler (de) m, Schülerin (de) f

Se även