benbrott

Substantiv

benbrott

1. brott på ben

   1919: Läkarebok, Henrik Berg:

   Under de närmaste dagarna efter benbrottet uppträder en betydlig ansvällning och blodöverfyllnad i benhinnan.

   2011: Lågt långtidsintag av kalcium ökar risken för benskörhet/benbrott (Läkartidningen):

   I Sverige drabbas varannan kvinna av benbrott någon gång i livet.

Synonymer