blåsa
Substantiv
blåsa
- liten rundad böld på huden som innehåller vätska, orsakad av retning eller infektion
- De här skorna ger mig blåsor.
- Sammansättningar: blåstång, brännblåsa
- (anatomi) inre rundad bildning för vätska eller gas, som självständigt ord ofta om urinblåsan
- (slang) klänning, ofta sammansatt som festblåsa.
- Hon har en fin festblåsa.
- Sammansättningar: festblåsa
Synonymer
fläkta, storma, lura, narra, suga apkukÖversättningar
rundad böld
- bokmål: blære
- engelska: blister (en)
- finska: rakko (fi), rakkula
- franska: ampoule (fr) f
- isländska: þvagblaðra (is) f
- japanska: 水膨れ (みずぶくれ, mizubukure)
- nederländska: blaar (nl) f
- polska: pęcherz (pl) m, bąbel (pl) m
- tyska: Blase (de) f
inre bildning
- bokmål: blære
- engelska: bladder (en)
- finska: rakko (fi)
- franska: vessie (fr) f
- nederländska: blaas (nl) f
- polska: pęcherz (pl) m
- tyska: Blase (de) f, Harnblase (de) f
klänning
- tyska: Cocktailkleid n
Verb
blåsa
- (om vind; ofta opersonligt) naturligt strömma fram luft parallellt med jordytan
- (om person) skicka en våg av luft genom munnen med hjälp av lungorna; andas ut kraftigt
- (om person) andas in i en alkometer för att avgöra om personen druckit alkohol
- (vardagligt) lura, lura av
- Han blåste mig på en hel månadslön!
- Fraser: bli blåst
Översättningar
(om vind) strömma fram luft
- bokmål: blåse (no)
- engelska: blow (en)
- esperanto: venti
- finska: tuulla (fi)
- franska: souffler (fr), venter (fr)
- nederländska: waaien (nl)
- nynorska: blåse (nn)
- polska: wiać (pl), dąć (pl)
- tyska: blasen (de), wehen (de)
(om person) skicka våg av luft ur munnen
- bokmål: blåse (no)
- engelska: blow (en)
- finska: puhaltaa (fi)
- franska: souffler (fr)
- nederländska: blazen (nl)
- polska: dmuchać (pl), tchnąć
- tyska: blasen (de)
andas in i en alkometer
- tyska: blasen (de)
