bräcka

Verb

bräcka

  1. bryta, knäcka, krossa, spräcka
  2. överträffa, övertrumfa
    - Jag slår vad om att du inte kan bräcka mitt rekord!
  3. gry
    När dagen bräcker.
  4. (matlagning) steka redan tillagat (t.ex. kokat eller rökt) kött eller fisk lätt och hastigt (eventuellt utan fett)
    Sammansättningar: bräckkorv
Etymologi: Av medellågtyska breken (”bryta”), av fornhögtyska brehhan (”bryta”). Besläktat med braka och bråka. Etymologiskt identiskt med bräsch.
Besläktade ord: bräcklig, bräckt

Synonymer

fräsa, halstra, bryta, steka

bryta
  • polska: łamać (pl)
  • tyska: brechen (de)
överträffa
  • polska: pobić (pl)
  • tyska: brechen (de)
gry
  • polska: świtać
  • tyska: anbrechen (de)
matlagning
  • polska: przysmażać, smażyć (pl)
  • tyska: braten (de), rösten (de)

Substantiv

bräcka

  1. (geologi) mer eller mindre lodrät yta som utgör geologisk gräns i berggrund
    Besläktade ord: bräcklig
lodrät yta som utgör gräns i berggrund
  • polska: pęknięcie (pl) n
  • tyska: Bruch (de) m