defilera

Verb

defilera

Etymologi: Ordet kommer från franskans défiler, "marschera i kolonn", dvs "tätt, en efter en", från latinets filum, "tråd"

1. Ursprungligen: "tåga förbi" en uppsatt person som hedras, exempelvis en kung eller kungs kista på "lit de parade".

   Folket defilerade sörjande förbi Evitas öppna kista.

2. tåga förbi i parad, marschera på rad

   Kompaniet fick defilera genom det trånga passet medan beskjutningen pågick. Blåsorkestern defilerar under tonerna till "Björneborgarnas marsch".

3. Överförd betydelse: att "gå på rad", "gå tillsammans högtidligt", oavsett sammanhang

   Alla deltagare måste defilera framför domartribunen före start. Värdinnan såg gästerna defilera till matsalen.

4. Ny användning i idrottssammanhang: en ensam överlägsen löpare kan "defilera i mål", alltså tryggt "marschera" på spurtsträckan med resten bakom sig, utan hotande konkurrent som löper jämte.

   Hellner kunde leende defilera i mål på stafetten

Synonymer