finlandssvenska
Substantiv
- uttal: 'finland'svänska
- övergripande benämning på den svenska språkvarietet som talas av den svenskspråkiga befolkningen i Finland (finlandssvenskan delas i sin tur upp i flera dialekter)
- kvinna från Finland som tillhör den svenskspråkiga folkgruppen
Användning
- kvinna
- Då man särskilt vill framhålla att en kvinna från Finland tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finska" begagnas.
- Om man däremot vill särskilt framhålla att en kvinna från Finland tillhör den svenskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finlandssvenska" begagnas.
- Benämningen "finländska" är ett samlingsnamn för en kvinna från Finland, oavsett etnisk bakgrund. Det är alltså benämningen (substantivet) "finländska" man skall använda då man, i vanliga fall, talar om en kvinna från Finland.
- Det bör dock påpekas att man i Sverige inte alltid har klart för sig distinktionen mellan substantiven "finska", "finländska" och "finlandssvenska".
Etymologi
- kvinna
- Under början av 1910-talet kände den svenskspråkiga folkgruppen i Finland behov av att på ett adekvat sätt benämna sig själva. Sent på hösten år 1912 segrade språkvetare Rolf Pippings inlämnade förslag i tidningen "Studentbladet" med termen "finlandssvenskar". Härvid uppstod behov av ett särskilt substantiv för att beteckna en kvinna som tillhör den svenskspråkiga folkgruppen i Finland. På så sätt togs substantivet "finlandssvenska", i bruk.
Översättningar
språk
- bokmål: finlandssvensk
- engelska: Finland Swedish
- finska: suomenruotsi (fi)
- nederländska: Finland-Zweeds
- nynorska: finlandssvensk (nn)
kvinna
- engelska: Finland-Swedish woman (en)
- finska: suomenruotsalainen (fi) (nainen (fi))
Se även
Adjektiv
finlandssvenska
- böjningsform av finlandssvensk
Wikipedia har en artikel om:
finlandssvenska