finländska

Substantiv

finländska

  1. en kvinnlig medborgare i Finland, oavsett till vilken språkgrupp hon tillhör
    Användning: *Då man särskilt vill framhålla att en kvinna från Finland tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finska" begagnas.

Etymologi

Under början av 1910-talet kände den svenskspråkiga folkgruppen i Finland behov av att på ett adekvat sätt benämna sig själva. Sent på hösten år 1912 segrade språkvetare Rolf Pippings inlämnade förslag i tidningen "Studentbladet" med termen "finlandssvenskar". Härvid uppstod behov av ett neutralt samlingssubstantiv för en kvinna från Finland, oavsett till vilken språkgrupp hon tillhör. På så sätt togs substantivet "finländska" i bruk.

kvinnlig medborgare i Finland
  • engelska: Finnish women
  • finska: suomalainen (fi) nainen (fi)
  • isländska: Finni m
  • polska: Finka (pl)
  • tyska: Finnin (de) f, Finnländerin (de) f

Se även

Adjektiv

finländska

  1. böjningsform av finländsk