fruntimmer
Ordet kan ibland uppfattas lätt ålderdomligt och nedsättande. Ordet används tämligen ofta i humoristiska sammanhang.
Fruntimmer är ett äldre ord i dagligt tal på 1800-talet och början av 1900-talet som beteckning på en kvinna i allmänhet.
Ordet är en förvrängning av tyska Frauenzimmer. Första belägg i svenska är från 1560 i formen fruentimret. Detta kan härledas från det lågtyska ordet vrouwentimmer. (Jämför nutida nederländska vrouw = kvinna.)
Det svenska ordet timmer är en benämning på grovt virke (timmerstuga). Detta återkommer i det svenska bondesamhället där det förr i tiden på gårdarna fanns en frustuga. Det var ett rum, eller på en större gård, en separat byggnad, där gårdens kvinnor höll till. (Jämför drängstuga.)
På den svenska landsbygden på 1800-talet kunde en kvinna, som skötte byns handelsbod kallas bodfruntimret.
På 1700-talet användes ordet hovfruntimbret som kollektiv beteckning på hela gruppen hovdamer, som tjänstgjorde vid hovstaten. Ordledet timbret, med ett "b" i mitten, är en influens från franska språkets tambour a) till följd av att det svenska hovets officiella språk var franska på Gustav III:s tid.
──────────
a)Jämför nutida svenska tambur = kapprum.
Fruntimmer kan även användas i pejorativ bemärkelse. Exempel: