fullmåne

Substantiv

fullmåne

  1. månfas då hela månens solbelysta hälft är synlig från jorden
    Kohyponymer: halvmåne, nymåne
Översättningar
  • engelska: full moon (en)
  • estniska: täiskuu
  • finska: täysikuu (fi)
  • franska: pleine lune (fr) f
  • tyska: Vollmond (de) m