fysik

Substantiv

fysik

  1. (fysik) gren inom vetenskapen som handlar om kraft, rörelse, optik, materians uppbyggnad, m.m.
    Hyperonymer: naturvetenskap
    Hyponymer: astrofysik, atomfysik, biofysik, elektromagnetism, geofysik, kärnfysik, molekylfysik, partikelfysik
    Kohyponymer: biologi, kemi
    Etymologi: från grekiska φυσικός (physikos), "naturlig"
    Besläktade ord: fysikalisk, fysiker
    Sammansättningar: atomfysik, fysiklektion, fysiklärare, kvantfysik, kärnfysik, molekylfysik
    Fysiken är den mest grundläggande naturvetenskapen.
  2. en persons kroppsliga tillstånd, kondition, fysiologi
    Besläktade ord: fysisk
    Sammansättningar: grundfysik
    Skolelevernas fysik är under all kritik.

Synonymer

fysiologi, kondition

vetenskap
  • baskiska: fisika (eu)
  • engelska: physics (en)
  • finska: fysiikka (fi)
  • franska: physique (fr) f
  • färöiska: alisfrøði (fo)
  • grekiska: φυσική (el) f
  • isländska: eðlisfræði (is) f
  • italienska: fisica (it) f
  • japanska: 物理学 (ja)
  • malajiska: fizik
  • nederländska: natuurkunde (nl), fysica (nl)
  • polska: fizyka (pl) f
  • ryska: физика (ru) f
  • spanska: física (es)
  • tyska: Physik (de) f
kroppsliga tillstånd
  • tyska: Konstitution (de) f, Physiologie (de) f

Se även

vetenskap
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: fysik