gap

Substantiv

gap

1. mun(håla); käft

   I gapet på gäddan satt tre gamla drag.

   Fraser: sticka huvudet i lejonets gap

2. (bildligt) öppning, klyfta; mellanrum, stort avstånd eller stor skillnad

   1949: "Utvandrarna", Vilhelm Moberg:

   Ladan låg redan långt inne i eldens glödande gap, och ingen kunde hindra den från att svälja sitt byte.

   Gapet mellan de rika och de fattiga fortsätter att öka.

3. (södra Västergötland) öppning i staket som stänges medelst horisontella störar av trä, trolor

Synonymer

öppning, klyfta, mellanrum, tomrum, svalg, hål, glugg, mun