ge vika

Verb

ge vika

1. sluta ha sin ursprungliga form och fylla sin funktion, genom att (helt eller delvis) kollapsa på grund av (fysiskt) tryck utifrån

   Taket gav vika under snön.

   Jag försökte springa hela loppet, men halvvägs gav benen vika och jag var tvungen att avbryta.

   När han lutade sig mot räcket gav det plötsligt vika och han föll handlöst mot marken.

2. (överfört) sluta fungera, ofta på grund av överdriven användning

   Rösten gav vika.

   2012: Åbo Underrättelser 2012-08-29:

   Stadens avloppssystem gav vika.

3. (överfört) låta någon annan (motståndare) eller något annat ta över; ge upp

   1987: DN 1987-08-16:

   Men Kerstins aldrig sinande framtidstro fick till sist ge vika för sjukdomen.

   2012: Åbo Underrättelser 2012-06-30:

   –Vi måste fortsätta kriget mot kartellerna, det är plågsamt men vi har inget val och framför allt här i Monterrey får vi inte ge vika, då kollapsar ekonomin, säger Javier Figueroa, en anhängare till partiet.