gitarr
Substantiv
gitarr
- stränginstrument med en resonanslåda och en hals med en greppbräda försedd med sex strängar
- Annika är bra på att spela gitarr.
- Hyponymer: akustisk gitarr, elgitarr
- Etymologi: Från franska guitare, spanska guitarra. Ur grekiska κιθάρα (kithára). Jämför cittra.
- Besläktade ord: gitarrist
- Sammansättningar: elgitarr, gitarrförstärkare, gitarrlärare, gitarrsolo, gitarrvirtuos, kompgitarr, luftgitarr, sologitarr
Synonymer
gura, yxaÖversättningar
stränginstrument
- bokmål: gitar (no) m
- bosniska: gitara f
- engelska: guitar (en)
- finska: kitara (fi)
- franska: guitare (fr) f
- isländska gítar m
- italienska: chitarra (it) f
- japanska: ギター (ja) (gitaa)
- kroatiska: gitara (hr) f
- lakota: čhaŋkáhotȟuŋ
- makedonska: гитара f (gitara)
- nederländska: gitaar (nl)
- nynorska: gitar m
- polska: gitara (pl) f
- portugisiska: violão (pt) m
- rumänska: chitară (ro) f, ghitară (ro) f
- ryska: гитара (ru) f (gitára)
- serbiska:
- kyrillisk: гитара f
- latinsk: gitara f
- spanska: guitarra (es) f
- tyska: Gitarre (de) f
