grus
Substantiv
grus
- mängd små stenar, använda för vägar, anlagda gångar eller för dränering
- (geologi) jordart med kornstorleken 2 till 60 mm
- Etymologi: Av medellågtyska , "grovt krossade stenar". Besläktat med gryn, gryt och gröt.
- Hyponymer: bärlagergrus, fingrus, fyllnadsgrus, krossgrus, singel
- Sammansättningar: grusgrop, grusgång, gruskorn, grustag, grusvagn, grusväg
- Se även: makadam, sand
Synonymer
stenflis, småstenÖversättningar
1. mängd små stenar
- engelska: gravel (en)
- finska: sora (fi)
- tyska: Kies (de) m
2. (geologi) jordart
- tyska: Kies (de) m
