hålla

Verb

hålla

  1. (transitivt) ha (ett föremål) i handen eller i armarna
    Du får aldrig hålla i en trasig elledning.
    Kan du hålla den här bunken ett slag?
  2. (intransitivt) inte gå sönder
    Vilken tur att glaset höll när du tappade det!
    Tror du att bron kan hålla för alla oss samtidigt?
  3. (intransitivt) hålla måttet; inte brista eller uppvisa brister
    Det här gamla spelet håller än idag.
    Tror du verkligen att den här planen kommer hålla?
  4. (transitivt) hindra från att ändra tillstånd/läge
    Kan du hålla hissen?
    O, håll den positionen medan jag ställer in kameran!
    Kan du se till att denna låda hålls stängd under hela bussfärden?
    Jag kan hålla andan i 20 sekunder!
  5. (reflexivt: hålla sig) avstå från att urinera eller göra sig av med avföring (reflexivt)
    "Du måste hålla dig tills vi kommer hem", sade modern till sin son.
  6. låta bli; motstå att göra något (reflexivt)
    Jag kunde inte hålla mig; jag var tvungen att se efter vad som fanns i paketet.
Sammansättningar: (med verbpartiklar) anhålla, avhålla, behålla, framhålla, förhålla, förehålla, innehålla, undhålla, uthålla
Sammansättningar: hållplats, hålltid
Besläktade ord: hållare
Grammatik: Språkrådet kommenterar om böjningen av hålla att supinumformen hållt inte är accepterad i skrift.

Synonymer

anordna, greppa

Fraser

ha ett föremål i handen
  • danska: holde (da)
  • engelska: hold (en)
  • fornsaxiska: haldan
  • fornsvenska: halda
  • franska: tenir (fr)
  • isländska: halda (is)
  • japanska: 持つ (ja) (もつ (ja), motsu), 握る
  • nederländska: houden (nl)
  • polska: trzymać (pl)
  • tyska: halten (de)