hand

Substantiv

hand

• uttal: /hand/

1. en kroppsdel, den yttersta delen av armen, där fingrarna sitter.

   Glöm inte att tvätta händerna när du varit på toaletten!

   Antonymer: fot

   Meronymer: finger, tumme, handflata, handrygg

   Holonymer: extremitet, lem

2. (kortspel) ett givet antal kort som ges till varje spelare i en spelomgång i kortspel

   Kvinnan kastade inte ens en blick på den hand hon fått innan hon satsade.

3. (kortspel) en given spelomgång i kortspel då spelare ges ett givet antal kort
4. (i uttryck) som beteckning för plats eller riktning (i förhållande till någon)

   Fraser: på höger hand, på vänster hand

5. (i uttryck) som beteckning för ordning

   Fraser: i första hand, i andra hand, i sista hand

6. (i uttryck) som beteckning för sätt på vilket något sker

   Fraser: på egen hand, på fri hand, på tu man hand, på tre manna hand, o.s.v.

Fraser: få kalla handen, för hand, ge en hand, ge kalla handen, ge vid handen, gå till handa, göra med vänster hand, ha hand med, ha hand om, hand i hand, hålla hand / hålla handen, sitta på händerna, skaka hand, ta hand om, ta i hand, till handa, till hands

Besläktade ord: handskas, hantera, händig

Synonymer

karda, näve, nypa, ånd, labb

Sammansättningar