högmod

Substantiv

högmod

1. alltför stor belåtenhet med det egna jaget och den egna förmågan

   1897: Från kunskapens träd, Edvard Evers:

   Det är föraktet för vanliga förhållanden och vanliga människor, som utgör ett bevis på högmod och tillika gifver näring åt högmodet.

   Besläktade ord: högmodig

Synonymer