haffa

Verb

haffa

(vardagligt) gripa, ta (av polisen)

Bankrånarna haffades så fort de satte sig i flyktbilen.
(slang) ta, fixa/skaffa
(slang) ragga, stöta på

Etymologi: Av fornsvenska haffa (”ta fast”). Möjligtvis av medellågtyska haffen ("hantera"). Troligtvis av samma ursprung som föreligger lågtyska happen ("nafsa").

Synonymer

roffa, ta, gripa, fånga

Översättningar

gripa, ta

tyska: schnappen^(de)