hink
Substantiv
hink
- ihålig handtagsförsedd behållare, oftast med cirkulär bottenyta och lätt utåtgående sidor, avsedd att inrymma vatten, jord, grus, sand etc.
- Sammansättningar: skurhink, slaskhink, vattenhink
- Barnet lekte med spaden och hinken i sandlådan.
Synonymer
spann, ämbarÖversättningar
Översättningar
- amhariska: ባልዲ m sing.
- bokmål: bøtte (no), spann n
- engelska: bucket (en)
- finska: sanko (fi), ämpäri (fi)
- franska: seau (fr)
- färöiska: spann
- nederländska: emmer (nl) m
- nynorska: bøtte, spann n
- polska: wiadro (pl), kubeł (pl)
- tigrinska: ሸንኬሎ mf sing.
- tyska: Eimer (de) m
