klubba
Substantiv
klubba
- typ av redskap att slå med, består vanligen av en kraftig träpåk vars ena ända är förtjockad till en klump
- närstridsvapen, exempelvis spikklubba eller stridsklubba
- idrottsredskap, exempelvis golfklubba, bandyklubba, ishockeyklubba eller lacrosseklubba
- redskap som slås mot ett särskilt underlag för att påkalla uppmärksamhet, ordförandeklubba
- karamelliknande godis med skaft, godisklubba
Synonymer
slägga,
bestämma,
befästa,
fastställa,
avgöra,
besluta,
fastslå,
påk,
slickepinne
Fraser
Översättningar
redskap att slå med
- engelska: club (en), mindre mallet (en)
- finska: nuija (fi)
- japanska: 杵 (ja) (kine)
- tyska: Schläger (de) m, Keule (de) f
närstridsvapen
- engelska: mace (en)
- finska: sotanuija
idrottsredskap
- engelska: club (en)
- finska: maila (fi)
ordförandeklubba
- finska: puheenjohtajan (fi) nuija (fi), nuija (fi), kokousnuija
- engelska: gavel (en)
karamelliknande godis
- engelska: lollipop (en)
- finska: tikkari (fi), tikkukaramelli (fi)
- tyska: Lolli (de) m, Lutscher (de) m
Verb
klubba
- slå med
- slå fast med klubbslag
- sälja på auktion
- festa på nattklubb
- (slang) göra sig av med avföring, bajsa