löpa

Verb

löpa

  1. springa, ofta i tävlings- eller träningssyfte kring en bana e.d.
  2. springa bort efter att ha blivit fasttagen
    Han lät tjuven löpa.
  3. sträcka sig
    Traversen löper längs takbalken.
  4. (om t.ex. aktivitet) pågå utan störningar
    De hade satt sig runt bordet och samtalet löpte fritt.
    Vanliga konstruktioner: löpa på
  5. (om djur) ha period av ökad könsdrift, vara brunstig (ofta om hundar eller katter)
  6. vara utsatt för risk
    Du löper stor fara att bli dödad inom kort.

Synonymer

jogga, kuta, lubba, ränna, pågå, fortgå, springa, parningsbenägen

Etymologi

Av fornsvenska löpa, av fornnordiska hlaupa, av urgermanska *hlaupanan. Besläktat med bland annat engelska leap och tyska laufen.

Besläktade ord

Sammansättningar

Fraser

springa
  • engelska: run (en)
  • finska: juosta (fi)
  • nederländska: hardlopen (nl)
sträcka sig
vara brunstig
  • engelska: be in oestrus (en), be in the heat
  • nederländska: loops (nl) zijn